Ibland får man skryta!

Jag är just nu så sjukt stolt över min lillebror. Inte har han bara vunnit PEFF (Piteå-Elev-Film-Festival) och kammat hem ett par kronor utan han har dessutom kvalificerat sig till riksfestivalen i Stockholm. Jag hopps verkligen ”Pro Quo” som filmen heter går hem där.

Roligaste av allt är att han ”arbetat” med film sedan han i princip kunde gå. Dessutom har han arbetat med regissören Patrik Eklund som bland annat har deltagit i Cannes. Situation Frank är kanske den mest kända filmerna. Dessutom var min bror med i första upplagan av Wild kids och vann programmet med sitt lag.

Jag greppar det hela inte än riktigt, pojken är ju bara 15 år. Man känner sig lite i underläge som en gammal fossil som studerar till lärare. Men man kan inte annat än säga grattis! P.S. jag har gjort filmmusiken.

XX och XY

Eller som vi kallar det kvinnligt, feminint och mjukt respektive mannligt, maskulint och hårt. Jag har slängt en tanke på detta, det är lusigt att ett par kromosomer bestämmer vad som är rätt och fel för en unik individ. Själv hävdar jag att det är viktigt att bejaka sin feminina sida som man och vårda sin maskulina som kvinna.

Om vi tar en närmare titt på den kvinnliga och mannliga kombinationen av kromosomerna tycker jag det blir tydligt att mannens uppsättning XY ser inkomplett ut. Kvinnans XX ser stabilare ut rent konstruktionsmässigt. Frågan är då om det möjligtvis skulle kunna vara så att mannens Y egentligen är ett defekt X som saknar en liten del?

Visserligen strider detta emot skapelseberättelsen men tanken tycker jag är intressant. Att kvinnan är det stabilare och starkare könet. Jag anser att man kan finna bevis för detta! Kvinnor har i regel lättare att använda sin simultanförmåga och de har inget opraktiskt skägg som ständigt måste rakas. Jag tycker även mannens brister talar för denna teori. Till exempel har mannen sitt fortplantningsorgan hängande på utsidan av kroppen praktiskt taget oskyddat och ständigt utsatt för fara. Man brukar säga att Gud är ofelbar men detta var verkligen inget av hans genidrag!

Visserligen är inte kvinnan felfri den måntliga produktionen av ”lingondricka” verkar inte vara allt för tilltalande. Denna produktion tycker jag mest kan liknas med att bränna ljuset i båda ändarna. Varför slänga bort och producera samma produkt på nytt resonerar jag!

Vad vill jag komma till då? Jo, kvinnan och mannen bär egentligen på lika många ”felkonstruktioner” som dock är olika. Tillsammans kompletterar bristerna varandra och mänskligheten överlever den fruktade vardagen, eller något åt det hållet. Men det kan också vara så att allt bara är framskrapat på Triss eller något annat spel med låg insats och hög vinst.

Arbetslöshet, lösning och framtid

Tiden bara flyger förbi lika fort som Absinten kickar in, snart väntar pensionen min. Det var länge sedan jag reflekterade över något på denna blogg. Vilket beror på en rad olika faktorer men främst att jag trivs lite för bra med livet och omgivningen. Man kan summera det som att jag har det lite för bra för att bli irriterad och känna behov av att skriva av mig.

Dock har jag en lite tanke angående den höga arbetslösheten som 2011 tros ligga på hela 12 % om man ska tro vår allas favorit ”yuppie” Borg. Detta kommer i alla fall slå knock out på vårt lands välfärds- och sociala system om det händer. Att inte betala skatt och samtidigt kosta samhället pengar i form av bidrag av olika slag är inte bra för den offentliga sektorn. Hur ska man då lösa detta problem? Jo, alla arbetslösa måste använda sina pengar till produkter som är rikligt skattebelagda som till exempel tobak, alkohol och bensin. På detta sätt hamnar pengar på ett snabbt och smidigt sätt in i den officiella sektorn igen. Samtidigt som de får passa sig för att bli sjuka eller skaffa barn. Om inte detta sker kommer även de ”nya” moderaterna att gå samma väg som de ”gamla”. Nämligen att tvingas låna pengar och på längre sikt byggs det då upp en skatteskuld.

Det bästa för samhället vore dock om de arbetslösa istället för att drälla runt hemma studerade och tog lån. Åtminstone skulle det se mycket bättre ut i statistiken. Men tyvärr är inte alla ”skolmänniskor” vilket jag dock synar och hävdar att det endast handlar om motivation och ork. Min plan är i alla fall att studera så länge jag bara kan, orkar och får utbyte av det jag läser. Samtidigt som jag försöker att inte bli sjuk eller på något annat sätt belasta den offentliga sektorn samt konsumera de produkter som snabbt återgår i systemet.

Ordlista

Jag har en förmåga att glömma namn på olika saker och för att inte stå gapandes som en lantis hittar jag snabbt på egna synonymer till mina borttappade ord. I regel är det multiord det vill säga ord som kan användas över ett bredare område. Så nu bjuder jag på en liten språkresa, välkomna till min värld.

Kloffa-kloffa: Allt som är drickbart, men kan även användas i tydliga situationer som synonym till all vätska.

Gorre: Allt som smakar bra dock väldigt individuellt och svår tolkat.

Niffla: Kommer från ordet surfa (då på internet), i regel när man inte använder datorn som ett verktyg utan till nöje.

Lodde: Syftar på lodis och kan användas till allt som är fattigt eller torftigt. Har dock under senaste tiden börjat bli mer något av ett kraftuttryck. T ex Men å lodde! Kan ibland användas med kombination av namnet Leffe, dvs Lodde Leffe.

Rojj-rojj 120: Rojj är en synonym för roligt, rojj-rojj är trevligheter under ett längre perspektiv. 120 är maxtalet som bestämmer summan av tillställningen man deltagit i.

Slurre: Kommer från sluskig och betyder motbjudande eller äcklig.

Pjekk: Går att använda till allt som har med rörelse att göra. T ex gå in i bilen blir Pjekk in i bilen.

Garre: Kommer från ordet gangster och kan var allt från en person som kommer försent eller begår en olaglig handling.

Wakka wakka moe: En hälsningsfras som ursprungligen var en parodifras från Bomfunk MC’s låt Freestyler.

Lyssna själva på denna roliga låt här

Har livet krympt?

Att livet krymper och blir mindre innehållsrikt med åren, då menar jag inte människans egen ålder utan decennier eller snarare sekel. Jag är snart 21 år och vad har jag gjort i mitt liv? Jo, jag har studerat, det är det enda jag har åstadkommit på två decennier! Visst det är många som väljer att gå precis samma väg som jag och själv finner jag inget fel i det. Dock finner jag det underligt, min far till exempel som är född under hippiekulturens kulmination hade vid min relativt blygsamma ålder gjort saker jag inte ens kan drömma om. Kört motorcykel till Mallorca, köpt hus och uträttat en massa andra milstolpar som jag känner är så oerhört långt borta från den världen och verklighet jag lever i.

Vad finner vi då som förändrats i samhället? Det postmoderna intåget med oerhörd fokus på karriär och akademiska prestationer samt att åldern man blir ”gammal” har flyttats från 40 till 60 år. Är detta då bara bidragande faktorer eller är den utlösande att vi ”unga” är fegar nu än då? Detta är en fundering jag tampats med ett tag. Svarat har jag faktiskt inte, men det jag vet att allt flera unga lever i mindervärdeskomplex till sina föräldrar eller andra vuxengestalter i deras liv. Samma symptom känner även jag, jag har inte rest och sett världen och snart förväntas produkter av mig i form av barn. Ofta är det en känsla föräldrarna förmedlar omedvetet till sina ättlingar när de börjar närma sig vuxenstadiet. Jag känner ibland panik då äldre släktingar eller bekanta ger hintar om fortplantning, särskiljt då jag känner själv att jag inte hunnit ”leva” än!

Tydligt för tiden vi lever i (som jag placerar under en förlängning av den industriella revolutionen eftersom den enligt mig banat väg för informationssamhället vi nu lever i) är just alla måste, måsten. Saker man måste ha gjort, sett och läst ofta finns listor publicerade i aftontidningar som stärker detta komplex. Är det inte nog med att den tidigare generationen satt ribban högt när det gäller levnadskvalité som bara den gör oss osäkra. För mig blir det som en stängd grind eller snarare en barriär jag först måste bryta för att kunna leva på ”riktigt”. Fokusen på vad man ska göra i livet verkar vila som en skrämmande skugga redan över barnet som ligger i vaggan. Frågan är vad för konsekvenser detta får under ett längre perspektiv? Att ”må bra” och känna att ens prestationer faktiskt räknas raseras av dessa trista måste uppleva måsten.

Avföring i min omgivning

Jag har aldrig varit en stor beundrare av människans bäste vän – hunden. Detta kanske mest beror på min rädsla för dessa djur. Men även hundars sätt att vara, då med den aspekten att de saknar eller i alla fall har en svag egen vilja. Visst det finns säkert mängder av varianter, ungefär lika många som raser. Men något positivt finns med dessa djur, men är inte direkt deras förtjänst. Ägaren, Matten, Hussen eller fodervärden vad detta nu kallas i en hund människas liv måste plocka upp dess fekalier. Vilket jag beundrar stort eftersom detta tydligen inte innefattar alla typer av djur.

När jag för mer än ett år sedan flyttade ”ut på landet” blev jag granne* med ett stall. Något jag först inte lade stor vikt vid. Men det har under tiden visat sig vara av yttersta innebörd. Inte bara blockerar dessa väldiga djurs ryttare vägen för jämnan! Utan låter även hästen spilla sin avföring fritt efter min väg som jag betalar för att färdas på. Jag har länge tyckte att detta varit ett problem men inte avsatt tid för att lösa det. Men nu äntligen har jag en utomordentlig lösning! Med tydliga anvisningar varför, hur och vem som ska ta hand om detta.

Premiss: Jag betalar för vägen eftersom den är privat och bara används av människorna som bor efter den. Ryttarna bor inte efter vägen och dessutom finns olika hästbanor att färdas runt på belägna vid stallet. Jag har redan gått mer halvvägs i detta då jag överensstämde att hastighetsbegränsa vägen till ynkliga 30 kilometer i timmen. Bara för att inte skrämma de fantastiska djuren.

Denna premiss är sann och rättfärdigar därför mitt argument.

Argument: Jag ska inte behöva tvätta mina däck på bilen för jämnan bara för att jag råkar bo på en väg där ett stall är beläget. Dessutom finns det ingen klausul i vägkontraktet som tillåter hästarna att vistas på vägen.

Lösning 1: Hästarna får bara vistas på sin del av vägen. Det vill säga den av vägen delen som stallet är beläget på.

Lösning 2: Ryttarna eller ägaren av stallet får tvätta mina bildäck.

Lösning 3: (Enligt mig den bäst) Likt hundarnas ”ägare” får hästens ryttare plocka upp spillningen i en ”bajspåse” kanske då i form av sopsäck med tanke på djurets storlek. Detta skulle lösa allas problem.

*Antar att termen granne gäller eftersom det är på landet och detta begrepp blir vidare ju glesare husen står gentemot varandra.

I-landsproblem som drabbar mig

Offentliga toaletter finns det något mer hemskt än detta? Just under vinterhalvåret är detta ett av mina största I-landsproblem. Jag föredrar att sitta ner när jag uträttar mina behov vilket på en offentligvattenklosett inte är rätt ur hygienisk synpunkt. Därför måste man stå upp och med handfasttag hålla i den genitala delen. Vilket då leder till detta problem som får en dubbel negativ utgång. Ingen av metoderna är egentligen hygieniska. Hur löser man då denna ”paradox”? Jo man väljer alternativ två och tvättar sig ordentligt efter besöket! Men genast uppkommer då ett nytt problem nämligen det kalla vädret. Att tvätta händerna noggrant och sedan möta kylan resulterar i torra och i värsta fall spruckna nagelband. Vilket inte hör till det trevligaste och mest bekväma jag känner till.

Jag har klurat på detta och funderar på att inhandla någon sorts av ”toasits” överdrag. Men det är varken det mest attraktiva eller smidigaste attributet att ta med sig under en utekväll. Men å andra sidan får man kanske något att prata om.

-Tjena vill du låna mitt ”toasits” överdrag? Vilken raggningsreplik! Innovativ och dessutom originell, tror inte många hört den innan.

Nåväl det tål att kluras på lösningen. Förmodligen kommer den säkert försent och är bortglömd under sommaren och nästa vinter uppstår samma problematik.

Summering av det gångna året

Jag brukar faktiskt göra en plus och minus lista över det gånga året. Mest för att se vad man åstadkommigt och vad som har gått förlorat. Men innan denna lista tänkte jag skriva några rader om det gånga året.

2008 har för mig varit ett år av insikter, vad som är möjligt och inte. Jag har en gång för alla släppt musikerdrömmen och faktiskt kunnat ta avstånd från detta nöje och liv. Jag har även börjat engagera mig mer i samhällsfrågor, religion och historiska händelser. Denna blogg är ett bra exempel på detta. Kort kan man säga att jag vuxit som samhällsmedborgare. Man skulle ju vilja säga person istället men det vore en lögn, tyvärr. Dels vore det en bedömning som jag själv inte är kapabel till. Utan en sådan bedömning måste komma opartiskt från människor runt en själv. Nåväl det är väll vad 2008 har betytt för mig i korta drag.

Pluskontot:

Insikt om att drömmar ska vara drömmar

De skolarbete jag presterat under året

Vänner som blivigt mer närstående

Kunnat släppa iväg instrument

Minuskontot:

Sparken från universitetet (om det inte löser sig)

Vänner som jag fått sämre kontakt med

Att jag slutat fota

Att jag inte läst så mycket jag utlovade inför 2008

Jul, jul strålar av hednisk tro

Nu är det jul! Vad trevlig och bra! Nej, nej, nej bara stress och påklistrade måsten något utav en högkonjunktur för affärsvärlden. Vilket jag inte alls finner uppmuntrande eller trevligt!

Det vi firar är ju Jesus födelse i Betlehem dock inte år 0 som många tror. Efter som det nämns i Matteusevangeliet och Lukasevangeliet att Jesus föddes under Kung Herodes tid som regent är detta omöjligt då Herodes dog 4 F.kr. Man brukar säga för att hålla sig inom ramarna att Jesus föddes mellan år 7-4 f.kr. Dock finns det teorier om att Jesus skulle vara född i oktober. Vilka styrks av att stjärnan de vise männen guidas till Jesus av inte skulle vara synlig under decembermånad i Betlehem.

Vår jul den vi firar har dessutom ett hedniskt ursprung eftersom vi i Norden hade den tron innan Ansgar ”kristnade” oss. Detta ser jag som en bra förklaring varför vi firar jul! Det är svårt att byta inriktning på från Polyteistisk till monoteistisk. Ännu svårare är det att ”tvätta” bort inbitna ritualer. Där av kommer jul firandet i vår Svenska form till. Ta bara ett så enkel exempel som ordet jul. När Sverige hade hednisk tro friade vi en sorts midvinterfest till guden Jólners ära.

Granen är ett annat exempel på hednisk-germansk tradition. När soltimmarna var lika långa som mörkretstimmar behövde man gröna träd att vila sig tillbaka på. Men historien om granen går länge tillbaka än så! Ända till Echnatons tid i Egypten då han införde monoteistisk tro och dyrkade solguden Aton. Redan här dekorerade man träd som skulle symbolisera strävan mot solguden.

Döda men livs levande i Piteå

Enligt många teologer och doktorer inom religionskunskap ska Bodellisterna vara en utdöd gren från den Svenska kyrkan. Men i Piteå finns det kvar en församling med hög medelålder! Kanske är det den sista fungerade församlingen av denna utgrening?

Jonas Bodell var mannen som ledde separationen från den Svenska kyrkan. Splittringen bottnade i skiljaktigheter, i synnerhet dopet. Bodellisterna hävdar att ”varje döpt människa var iklädd Kristus oberoende tro. Bordell menade att separatisternas predikanter skulle vara ”ordentligt kallade” så att den verkliga nyfödelsen skedde i dopet. Utbrytarna hävdar även att barn som döps enligt den nya ordningen skulle bli saliga. Andra bidragande faktorer var ordningen vid nattvardens utdelande, vem som har rätt att förkunna gudsord och Adiafora, rätten att delta i nöjen som dans och kortspel.

Dock ser jag även en anledning i katekeserna och psalmböckerna. Eftersom församlingen använder Karl XII:s bibel från 1703, Jesper Swedberg psalmbok som är utgiven 1695 och Svebelii katekes från 1689. Så måste församlingen tyckt illa om förändringen med Lindbloms katekes från 1810 och Wallins psalmbok från 1819. Dessutom stämmer detta bra i tiden då separationen nämligen blev fullstädning 1860.

Församlingen har själva utgivit en nytryckning av Sions sånger och Svebelii katekes då med ett ”modernare” språk. Exakt när denna är tryckt är osäkert men före 1973 är bestämt. Eftersom ”böckerna” finns inskrivna sedan 1973 på Kungliga biblioteket.

Men som det flesta andra utgreningar av Svenska kyrkan hävdar även Bodellisterna att de inte bröt sig lös. Utan att det var kyrkan som separerat från den ”rena lutherska läran”. Detta är intressant eftersom Bodellisterna själva inte är tillfreds med namnet. Utan istället kallar sig ”Den gamla lutherska församlingen”.

Mer om detta kanske det blir efter mitt möte med Barbro Lindström senare i veckan. Kanske en av de sista Bodellisterna i Sverige!