Magiskt, men tragiskt

Ni som hört en del på svensk musik kanske vet vad titeln syftar på. Jag ska faktiskt vara personlig i detta inlägg! Logiken är inte slående då jag själv inte gillar att utelämna mig i text. Just eftersom jag hävdar att jag inte behöver sympati för att rättföriga mina gärningar! Men som mannen sjunger i låten med samma namn som detta inlägg:

”Det måste va nåt fel på er, för inget är logiskt, för inget är magiskt och det är så tragiskt, så springer jag tillbaka till dig”.

Vilket jag applicerar i detta inlägg och vrider på budskapet så att det blir: Det måste vara nått fel i allt, detta är varken logisk, beundransvärt däremot är det tragisk att gå från min ideologi. Men jag kommer snart vara tillbaka och skriva samhällstritiska satirer och funderar över vardagliga problem.

En annan strof ur låter är:

”Behöver lite kärlek från fel sort. Och sympatier från fel håll”.

Vilket jag har valt att tolka, jag behöver bekräftelse fast än jag är emot denna typ av begäran eftersom de flesta människor i ens omgivning vädjar om en. Just därför blir det aldrig någon form av konstruktiv kritik.

I alla fall så hittade jag en radiointervju som jag ställde upp på för en tid sen. Första tanken är ju: Låter jag verkligen så där? Men det fenomenet är inte det jag ska behandla! Utan jag sluddrar, pratar i ultrarapid, fumlar på alla ord och låter generellt ointelligent. Vilket inte är bra egenskaper i mitt kommande yrke! Detta har varit ett litet uppvaknande jag måste öva att artikulera så att eleverna hör vad jag säger.

Om vi tolkar hela inlägget vill jag alltså att ni lyssnar på intervjun och sedan postar inlägg med kommentarer som:

- Så illa var det väll ändå inte, och så vidare.

Har hittar ni i alla fall intervjun:

pitefm

Avföring i min omgivning

Jag har aldrig varit en stor beundrare av människans bäste vän – hunden. Detta kanske mest beror på min rädsla för dessa djur. Men även hundars sätt att vara, då med den aspekten att de saknar eller i alla fall har en svag egen vilja. Visst det finns säkert mängder av varianter, ungefär lika många som raser. Men något positivt finns med dessa djur, men är inte direkt deras förtjänst. Ägaren, Matten, Hussen eller fodervärden vad detta nu kallas i en hund människas liv måste plocka upp dess fekalier. Vilket jag beundrar stort eftersom detta tydligen inte innefattar alla typer av djur.

När jag för mer än ett år sedan flyttade ”ut på landet” blev jag granne* med ett stall. Något jag först inte lade stor vikt vid. Men det har under tiden visat sig vara av yttersta innebörd. Inte bara blockerar dessa väldiga djurs ryttare vägen för jämnan! Utan låter även hästen spilla sin avföring fritt efter min väg som jag betalar för att färdas på. Jag har länge tyckte att detta varit ett problem men inte avsatt tid för att lösa det. Men nu äntligen har jag en utomordentlig lösning! Med tydliga anvisningar varför, hur och vem som ska ta hand om detta.

Premiss: Jag betalar för vägen eftersom den är privat och bara används av människorna som bor efter den. Ryttarna bor inte efter vägen och dessutom finns olika hästbanor att färdas runt på belägna vid stallet. Jag har redan gått mer halvvägs i detta då jag överensstämde att hastighetsbegränsa vägen till ynkliga 30 kilometer i timmen. Bara för att inte skrämma de fantastiska djuren.

Denna premiss är sann och rättfärdigar därför mitt argument.

Argument: Jag ska inte behöva tvätta mina däck på bilen för jämnan bara för att jag råkar bo på en väg där ett stall är beläget. Dessutom finns det ingen klausul i vägkontraktet som tillåter hästarna att vistas på vägen.

Lösning 1: Hästarna får bara vistas på sin del av vägen. Det vill säga den av vägen delen som stallet är beläget på.

Lösning 2: Ryttarna eller ägaren av stallet får tvätta mina bildäck.

Lösning 3: (Enligt mig den bäst) Likt hundarnas ”ägare” får hästens ryttare plocka upp spillningen i en ”bajspåse” kanske då i form av sopsäck med tanke på djurets storlek. Detta skulle lösa allas problem.

*Antar att termen granne gäller eftersom det är på landet och detta begrepp blir vidare ju glesare husen står gentemot varandra.

I-landsproblem som drabbar mig

Offentliga toaletter finns det något mer hemskt än detta? Just under vinterhalvåret är detta ett av mina största I-landsproblem. Jag föredrar att sitta ner när jag uträttar mina behov vilket på en offentligvattenklosett inte är rätt ur hygienisk synpunkt. Därför måste man stå upp och med handfasttag hålla i den genitala delen. Vilket då leder till detta problem som får en dubbel negativ utgång. Ingen av metoderna är egentligen hygieniska. Hur löser man då denna ”paradox”? Jo man väljer alternativ två och tvättar sig ordentligt efter besöket! Men genast uppkommer då ett nytt problem nämligen det kalla vädret. Att tvätta händerna noggrant och sedan möta kylan resulterar i torra och i värsta fall spruckna nagelband. Vilket inte hör till det trevligaste och mest bekväma jag känner till.

Jag har klurat på detta och funderar på att inhandla någon sorts av ”toasits” överdrag. Men det är varken det mest attraktiva eller smidigaste attributet att ta med sig under en utekväll. Men å andra sidan får man kanske något att prata om.

-Tjena vill du låna mitt ”toasits” överdrag? Vilken raggningsreplik! Innovativ och dessutom originell, tror inte många hört den innan.

Nåväl det tål att kluras på lösningen. Förmodligen kommer den säkert försent och är bortglömd under sommaren och nästa vinter uppstår samma problematik.